En ny värld

Kaksmulan - som visat intresse för bokstäver sen tvåårsåldern och ganska länge övat på att skriva av texter - har gått vidare till att sedan nån månad tillbaks ljuda sig igenom Bamsetidningar. Och nu de senaste veckorna bara har allt liksom trillat på plats och ungen inte bara läser (kompulsivt, allt han får syn på) utan SKRIVER, fullt förståeligt!

Jag gav honom ett kollegieblock som han fyller med listor (vänner, födelsedagspresenter, aktiviteter han önskar göra), sagor och lösryckta fraser. Titt som tätt kommer han stövlande uppmanar pappa eller mig att läsa vad han skrivit (och emellanåt lyckas han tygla sin iver att berätta vad det ska stå, innan vi hunnit läsa), eller för att fråga hur man skriver en viss bokstav (Kicki, hur gör man ett j? Jag ska skriva mysterium).

Det är så jäkla roligt och häftigt att se, för det är så uppenbart vilken stor grej det är att äntligen ha tillgång till hela den där hemliga skrivna världen som tidigare krävt tolk.

Stora ungen.