repulsion

nej men nu är det fan ingen bra dag, ingen bra tid, inget bra liv. och det är inte bara på grund av valet, även om resultatet i sig kan göra vem som helst deprimerad. SD, allvarligt? om man bortser från invandrarfrågan, vilket är svårt, så har de en kvinnosyn som kändes modern på 1800-talet. bland annat. lycka till sverige, säger jag bara.

och i övrigt: svackor, svackor, svackor. och all min ork går just nu åt till att inte vackla, inte falla och det blir inte så mycket mer kvar då. jag är dränerad på energi, slutkörd innan veckan ens hunnit börja och jag sitter på jobbet med huvudvärk och mensvärk och fan vet allt; jag är håglös och oinspirerad och ska snart gå på ett möte som bara känns jobbigt och tråkigt, det är hundkurs ikväll och det känns också jobbigt och tråkigt och innebär dessutom att jag kommer hem sent och inte kan gå och lägga mig tidigt och dra täcket över huvudet och stänga ute hela världen, som jag mest av allt vill göra.

och jag anstränger mig för att vara närvarande, inte stänga av, inte vända mig bort. men det räcker inte till. jag räcker inte till, jag räcker fan aldrig någonsin till.