Fortfarande förkyld. Massa möten på jobbet, och lite jobb som släpar efter.
Äntligen på väg hem efter en lååång dag. Får mess från KV "flingorna är slut" - antar att jag får handla då, för han jobbar kväll och kommer hem mitt i natten. Han hade tydligen inte sett shoppinglistan jag la på bordet imorse. Släpar mej iväg och handlar, tung kasse. Solen har hunnit försvinna och det börjar bli mörkt tidigare om kvällarna. Jag drabbas av vardagsledan, den där gråtrista griniga tröttheten. Den hann ifatt mej här oxå.
Nu ska jag jobba ett par timmar till, förbereda inför imorgon när jag ska hoppa upp i ottan och släpa massa grejor ut till bortre förorterna och hålla låda hela förmiddagen med min kraxiga hals. Tjolahoppsansa!
Och jag minns att det är ju så, när jobbet suger all kraft och man inte orkar nåt annat på kvällarna fast man vill träffa folk och ha ett liv.
Nåja det är inte alltid så mycket och jag är inte alltid småförkyld och trött, men just idag är det höstens första riktiga grådag.