freitag

Efter att som vanligt brottats och bråkats med Gabo när maten blev försen har nu alla ätit någotsånär och fått fredagsglass. Nu väntar sovstund för barnen och filmtajm för oss... tror jag. Det brukar dock vara stor risk för att det blir sovstund även för de vuxna under nattningen.

Denna vecka har jag jobbat. Jag gick ut lite lugnt och började först i onsdags främst för att kunna hänga med missT på hennes skridskoläger måndag och tisdag. Hon verkar ha haft kul i alla fall och åker nu, efter 10 ispass och 5 markpass bättre än någonsin. De har börjat hoppa lite de små vännerna och snart får jag väl se trippel ögel och kvadrupplar... eller nått. Det mest faschinerande med klubben är att det inte verkar vara någon ordning alls med det administrativa. Lägret (som för Ts del var mellan 8-12.30 på dagarna) var någorlunda bra organiserat, men det är t.ex. sagt att träningarna ska börja om två veckor men vi har ingen aning om hur och vilka tider. Jag har inte ens fått någon fråg om missT ska fortsätta. Alla hänvisar till ett föräldramöte nästa helg... Största problemet för min del är ju att vi har svårt att vara med på någon träning som börjar före 5 på kvällarna. Så vi får väl se hur det artar sig men det blir säkert bra.

Sen förväntas det nästan att man ska ha sitt barns konståkande som enda hobby och helst ska man kunna ställa upp dagtid med kort varsel också. Och många föräldrar är ju nästan så dedikerade, vilket lite smittar av sig när man hänger med dem under några dagar.

Onsdag till fredag, när jag då jobbade. Fick jag nöja mig med att köra missT till ishallen sen fick maken och Gabo ta allt hängande, vilket inte har varit till deras direkta belåtenhet. Gabo fick erbjudandet att gå och leka på dagis några timmar istället, vilket han avböjde, vilket inte helt bådar gott inför nästa vecka. Jag tror dock att han kommer uppskatta dagis när han väl är där men just nu är han INTE sugen. Det känns givetvis lite jobbigt men det ordnar sig nog.

Mina tre, eller två och en halv dagar blev det egentligen, arbetsdagar har varit usla, jag har inte gjort många knop. Jag har i princip bara sammanställt lite data till en hög chef vilket kanske var en timmas jobb sammanlagt. Nu gjorde jag detta så bra och så snabbt att han öste lovord över mig och det känns ju bra men ändå. Jag har tyvärr allt för mycket insett att jag inte är så drivande och självgående som jag önskar. Det är så mycket lättare att göra det som andra vill, och göra det bra och få beröm, än att dra igång mina egna projekt som jag inte är helt säker på att de kommer mottas positivt, om ens noteras alls. Alltså sitter jag och idlar mest och väntar på att få små, eller stora, uppdrag tilldelade som jag kan glänsa på. Det som är svårt, komplicerat och kräver massa egna initiativ och inte är direkt akut hamnar långt ner på listan.

Den halva dag som jag inte var på jobbet var jag i Tierp och pratade lite med fjortistjejer. En kompis som är lärare där hade dragit igång ett "teknik för tjejer" program för högstadieflickor och ville att jag skulle komma dit som förebild. Det gick nog så bra som man kan önska. Två tjejer såg vansinnigt uttråkade ut, drygt 5 såg vänligt halvintresserade ut och en var jätteengagerad och ställde massa frågor. Mission accomplished. Tierp var, om någon nu trodde något annat, lika mycket hopplös håla som jag misstänkt.

Nu ska barnen sova, eller bada i alla fall. Häpp!