GNÄLLRÖVEN ANFALLER

Åh, inte ska man väl gnälla, men FAN vad jag vill gnälla! Jag jobbar som en dåre och har varit på jobbet i 12,5 timmar per dag de senaste tre dagarna. På grund av ett projekt jag inte har bett om att få i knät, som jag har fått göra parallellt med mitt andra jobb (som defintivt är ett ganska busy jobb, det finns att göra hela dagen), och därtill har jag försökt jobba dubbelt så fort. Utan mig hade det inte gått ihop. Det låter ju bra eller skrytigt men är sant, det hade fanimej inte funkat (alternativt blivit jättefult och slarvigt).

Och därför har jag jobbat som en himla idiot och har ont i ryggen och underarmarna och får inte se min familj nästan nånting.

Men igår stod jag upp litegrann när mina kunskaper skulle utnyttjas - gratis. "Antingen behöver ni mig - och då ska jag ha betalt. Eller så behöver ni mig inte. Jag tänker inte jobba gratis". Heja mig, eller nåt.

På midsommarafton fick jag ett sms av min pappa. Det stod "glad midsommar från pappa & M". Min bror fick ett likadant precis samtidigt. Inte kom jag ihåg att svara på det. Igår fick jag ett mail av pappas fru där hon undrade varför jag inte har svarat. Om jag försöker undvika dem.
WTF! Jag brukar inte vara så bra på att svara på jätteopersonliga gruppsms. Och just nu är jag skitdålig på att höra av mig till alla, det medger jag, men inte mer än vad de brukar vara.

Vi har ett uterum också. Men vi hinner inte göra i ordning det och vi hinner inte vara i det. Dumma dumma livspussel och dumma mig som tar på mig för mycket jobb och dumma min man som gör samma sak. Och dumma oss som inte orkar ta itu med oss.

Men min man pratar lite om att köpa ny tv. Jag pratar om att köpa en resa till New Orleans istället. Vi får se vem som vinner.