Balkonglängtan
Jazzie 2010-06-23 20:21 (1 kommentar)
Vi flyttar om en månad. Om en månad är vår tid här förbi. Vår lägenhet. Min fina balkong. Sommaren är i full blom nu. Och även om jag inte varit lika balkongtokig i år som förra året så är det en fröjd att vara där.
Om man får en chans att sitta där på dagen vill säga. Solen försvinner vid 16-tiden och det blåser lite snålt mellan husen ibland. Imorse var det så soligt och vackert, men kallt.
En månad och jag börjar få panik. Jag har fått för få stunder att njuta. Det är nog därför jag blir så upprörd att Grodan nu kräver och kväver mig fullständigt.
Inget passar honom. Inte speciellt länge i alla fall. Helst ska han sitta i mina armar och vi ska gå runt. Och så ska man sitta och prata. Prata. Prata. Prata. För att så klart när som helst ändra sig och inget passar längre. Då måste man fösöka hitta på något nytt.
Jag känner paniken för att jag vill bara ha några små stunder på balkongen. Han får gärna vara med. Om det nu hade passat honom. Men tydligen gillar inte Grodan att vara på balkongen. För han får inte sitta i mitt knä eftersom det är för soligt för grodor.
Det är bara så fint att sitta där nu. Nu när man är hemma då solen skiner. Normalt ser man ju inte hur fin balkongen är. Man kommer hem från jobbet har solen försvunnit och på helgerna är det antingen mulet eller så är man ute och gör saker.
Jag är så kär i min balkong just nu. Grodan är kär i mig. Jag är kär i Grodan.
Om ni inte riktigt förstår min längtan, här är lite bilder.
http://jessicasbalkong.blogspot.com/
Om man får en chans att sitta där på dagen vill säga. Solen försvinner vid 16-tiden och det blåser lite snålt mellan husen ibland. Imorse var det så soligt och vackert, men kallt.
En månad och jag börjar få panik. Jag har fått för få stunder att njuta. Det är nog därför jag blir så upprörd att Grodan nu kräver och kväver mig fullständigt.
Inget passar honom. Inte speciellt länge i alla fall. Helst ska han sitta i mina armar och vi ska gå runt. Och så ska man sitta och prata. Prata. Prata. Prata. För att så klart när som helst ändra sig och inget passar längre. Då måste man fösöka hitta på något nytt.
Jag känner paniken för att jag vill bara ha några små stunder på balkongen. Han får gärna vara med. Om det nu hade passat honom. Men tydligen gillar inte Grodan att vara på balkongen. För han får inte sitta i mitt knä eftersom det är för soligt för grodor.
Det är bara så fint att sitta där nu. Nu när man är hemma då solen skiner. Normalt ser man ju inte hur fin balkongen är. Man kommer hem från jobbet har solen försvunnit och på helgerna är det antingen mulet eller så är man ute och gör saker.
Jag är så kär i min balkong just nu. Grodan är kär i mig. Jag är kär i Grodan.
Om ni inte riktigt förstår min längtan, här är lite bilder.
http://jessicasbalkong.blogspot.com/
AnnA
Fixa solskydd på balkongen. Att vara ute under parasoll är nog bättre än att sitta inne och längta ut. Stort parasoll eller ett litet solparasoll för barnvagnar åt Grodan. De var perfekta och gick att skruva fast i ett räcke, babysitter eller barnvagnsstyret. Förstår din längtan helt och fullt. Kram
2010-06-24 11:07:40
Info
- Namn
- Jazz
- Född
- -
- Hemstad
- Stockholm
- E-post
- -
- Hemsida
- Medlem sedan
- 2008-12-27
- Antal texter
- 1 076
- Övrigt
- Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.
Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.
De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.
Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk
Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte