Ömsom vin ömsom vatten

Livet är fantastiskt just nu. Kärleken är varm och fin. Vi är friska och ekonomin är bra.
Det känns som jag äntligen landat och nu ska jag bara borra ner mina rötter. Djupt, för här ska fan i mig aldrig mer flyttas. Jo, när de ska bära ut mig till hemmet ;)

Jag pysslar om mina frösådder som börjar frodas och växer i sina sålådor. Gör planer för trädgården och känner hur entusiasmen sakta börjar komma fram för min trädgård.

Men, samtidigt så hopar sig alla måsten. Jag drunknar i måsten. Bouppteckningen är ju snart färdig. Ja, då ska man tydligen deklarera också, fast han har gått bort. Och han har sålt en bostadsrätt förra året. Behöver hjälp av juristen, som givetvis inte går att få tag på.

Barnens rum är inte påbörjade än. Antingen kunde inte målarfirman förrän om flera månader eller så har vi fått rena ockerofferterna. Nu har vi nog hittat en lösning, men allt tar sån tid och energi. Dottern konfirmeras om mindre än en månad. Då skulle helst allt vara klart.
För vi skall vara hemma hos oss. Måste börja planera för det också.

Dessutom behöver vi få upp staket. Lillebror kan inte vara lös ute i trädgården. Det kryllar av kaniner, som han gärna jagar. Ska man jobba i trädgården, får han vara inne. Inte roligt.

Mitt gamla hus är inte sålt. Inget intresse just nu heller. Mäklaren vill ta nya tag o fota igen. Fast då måste det givetvis snyggas till där. Trädgården ser rätt bedrövlig ut. Det är skönt att barnens pappa hyr det och de kunde bo kvar. Men samtidigt vill jag bli av med detta ansvar som det faktiskt är, att äga en fastighet. Det räcker så bra med ett hus och trädgård att sköta om. Barnens pappa har inget trädgårdsintresse och han ska fixa gräset och häckarna. Resten måste jag fixa och jag hann plantera en hel del att sköta om innan jag flyttade...

Jag har lite svårt att fokusera på nuet, utan tankarna springer iväg på allt som skall göras. Måste nog göra en lista på allt och strukturera upp det. Fast först måste jag jobba.

Svejs.