jag har jobbat några timmar nu på morgonen. nu ska jag alldeles strax packa ihop och åka hem och tillbringa dagen med HANTVERKARE. som jag i och för sig har väntat på i tusen år känns det som, så det är ju skönt att det äntligen blir av. men jag är lite sur på deras sopiga framförhållning, det är precis som att de tror att alla kan ta ledigt med kort varsel (läs: ringa kvällen innan och säga att vi kommer i morgon bitti). men eftersom jag som sagt har väntat i cirka tusen år så vågar jag inte andas om att det inte passar, när de nu ÄNTLIGEN ska komma.
trött är jag med, i går kväll var vi och tittade på en valp. och drack kaffe, jag dricker nästan aldrig kaffe men nu hävde jag i mig en stor kopp på ren artighet. hejdå nattsömn, blev effekten. men valpen! den kröp raka vägen upp i mitt knä och somnade där. och den ska förhoppningsvis flytta hem till oss om ett par veckor. johodå.