Sjuk men bättre

Äntligen mår jag lite bättre. Doshöjningen som jag gjorde trots att läkaren vägrade ge med sig har hjälpt. Jag förstår bara fortfarande inte hur det kan vara fel att må bra. Hur kan det vara fel att slippa frysa och ha ont? Hur kan det vara fel att inte behöva känna hjärtats oregelbundna hoppande slag hela tiden? Det övergår faktiskt mitt förstånd. Jag vägrar tro att det enda rätta är att lägga sig platt, göra som läkarna säger och vara sjukskriven och riktigt sjuk resten av graviditeten bara för att mina prover ska se ut som riksgenomsnittet.

Men fortfarande gör det mig nervös, för jag vet inte vem som kan tänkas skriva ut min medicin framöver.