slött och slappt

Jag vabbar väl, kan man säga, inte för att barnen är sjuka men för att en av dem har genomgått en liten operation. Som egentligen inte var så himla liten men det var över dagen och allt gick strålande och gossen är liksom den tappraste och finaste i hela vida världen. Lite sjuksyrrig har jag fått vara. Burit och klappat och gett alvedon och bytt kompresser och sånt där.

Så vi slappar, tar det lugnt, häpnar över de sjuka snömängderna - cirka 40 cm på två dagar och det bara fortsätter - spelar massor av tv-spel. Och jag är än en gång så glad över mina stora fantastiska barn. Vi har pratat om stora saker. Om hår under armarna. Om tjatiga föräldrar. Och vi har skrattat som små dårar åt alla möjliga saker. Och vi har läst fem kapitel i "Häxan och lejonet".

I morse kom femåringen och ville gå upp. "gosa med mig istället!" sa jag och lyfte på täcket. "okej, en minut då" sa han strängt och kröp ner och sen medan jag höll om honom låg han och räknade högt till sextio i raketfart. Sen gick vi upp.

Jag borde kanske jobba men början av veckan var så supertung med kvällsjobb-operation-kvällsjobb igen utan någon paus däremellan och bara tre-fyra timmars sömn per natt. Jag tar igen det nu. Och ikväll är det jag som bjussar på bibimbap!