kylan ställer till det på alla sätt och vis. igår kunde elektrikern inte komma förrän på eftermiddagen, för de var tvungna att göra en akut-utryckning till en gård med grisar där alla vattenledningarna hade frusit. sa de i alla fall, jag trodde kanske mer det var ett jobb för en rörmokare, men en sån där modern grisfabrik är väl kanske mer avancerad än så, vad vet jag. mycket gjort blev det i alla fall inte, men det går ju åtminstone framåt.
men det är rätt slitsamt, jag FATTAR inte folk som kan leva i halvprovisoriska renoverings-röror i åratal, jag blir tokig av att ha det så stökigt och att det inte går att städa för det står grejer överallt och folk går ändå in och ut med skorna på precis hela tiden, så det är inte lönt.
så igår kväll, när allt fixande och donande var klart, eller rättare sagt när jag bestämt mig för att jag var klar för dagen, då bäddade jag ner mig framför tv:n och slöbläddrade i en deckare och slöglodde på tv. ingen lång stund, men det var inte alls dumt. insåg hur trött jag var när ljudet från hammarslagen i "bygglov" liksom gick in i ljudet från hammarslagen från matrummet och jag ÄNDÅ inte kunde hålla ögonen öppna.
idag ska jag fika med P efter jobbet, det ska bli kul för vi har inte setts på aslänge. och igår skrev jag några flyttkort. bland annat ett till en tjej som gick i min klass i grundskolan, den enda som jag haft lite kontakt med, med betoning på lite, vi pratar i telefon kanske en gång vart femte år eller så. jag satt och velade länge om jag skulle skicka något flyttkort eller ej, jag har egentligen inget intresse av att upprätthålla den här kontakten. men vi har ändå känt varandra sedan vi var sju år, det blir TRETTIOFEM år i år. fast känt och känt, vi känner ju inte varandra längre. och jag har som sagt inget intresse av det heller, jag saknar inte den tiden och vill inte ha den tillbaks och för det mesta vill jag inte ens bli påmind om den.
men det slutade ändå med att jag skickade ett flyttkort till henne. fan vet varför men nu är det gjort.