put something in my drink

.jag 2009-12-09 11:58 (3 kommentarer)
jag sitter på jobbet och småpetar med några småprojekt och känner mig TRÖTT. min lilla lilla förkylning lurar fortfarande i periferin, men jag tror att den står i dörren och har vänt sig om för att gå igen. hoppas kan man ju alltid i alla fall. men huvudet värker och axlarna värker och nacken värker, jag tar ett par alvedon som inte kommer att hjälpa.

mäklaren ringer och berättar hur läget är efter visningen i fredags. ett par har sagt att de inte är intresserade, ett annat par har lagt ett bud på 50 000 under utgångspriset och ett tredje par är lite veliga och är KANSKE intresserade, men har inte lagt något bud. jaja, vi får väl se vad det landar någonstans.

och så irriterar jag mig på min syster. igår kväll ringde hon till mig för att prata om en julklapp till pappa. och då sa jag att jag absolut inte kunde prata länge för jag höll på att städa eftersom det ska vara visning på lägenheten som idag. ja, så frågade hon hur det gick med allt och jag sa som det var, att det är MYCKET nu. framför allt för att det är grejer med huset som måste fixas och vi vet inte riktigt vart man vänder sig och i vilken ände man ska börja. och min syrra bara "jamen vadå, vad är problemet, det är väl bara att fråga nån", och det är ju lätt för henne att säga, hon bor kvar i my home town och för henne är det förstås bara att "fråga nån", för där ens släkt har bott i GENERATIONER finns det ju alltid nån som känner nån som känner nån som kan fixa saker både snabbt och enkelt och billigt och bra eller åtminstone vet vart man ska vända sig. men för mr silence och mig som båda är inflyttade och inte har så mycket som en rottråd där vi bor, och som nu dessutom ska flytta till en by där vi inte känner någon, för oss är det faktiskt inte så himla lätt, vi har inget stort kontaktnät som vet vart man vänder sig när man vill få sin gamla oljetank nedmonterad eller vilken sotare som är bäst eller som känner till vem som arrenderar marken bredvid ens tomt, utan vi får liksom luska och googla och gissa oss fram. så råkade jag nämna att det kanske blir jobbigt att vara utan bredband i samband med flytten, för det kan ju vara bra att kunna googla när det händer saker och man inte riktigt vet vart man ska vända sig, och då tyckte hon "vadå, det är väl bara att ta reda på det innan ni flyttar" och jag sa att jo, självklart gör man väl det, men det var ju de där OVÄNTADE grejerna som det skulle kännas bra att kunna googla, när man är nyinflyttad och inte har något kontaktnät och inte riktigt vet vart man ska vända sig. men nej, det där var väl inget problem tyckte hon, "jag googlar aldrig" och jag tycker att jag googlar precis hela tiden om precis allting. men så har jag ju som sagt inget kontaktnät att vända mig till heller. och det är klart att jag KLARAR mig utan att googla, det är ju mest det att det är så mycket ENKLARE. men nej, det fattade inte hon.

och det där är ju bara smågrejer förstås, men jag stör mig så på hennes ATTITYD. typ att "det där är inget problem för mig, jag förstår verkligen inte hur det kan vara det för dig", som om alla har precis likadana förutsättningar i precis allt. som när vi pratar om våra föräldrar. vi är helt överens om att de BEHANDLAR oss syskon annorlunda, och ändå kan hon inte begripa varför jag tycker det är så jobbigt att fira jul. fastän hon VET att för mig är villkoren mycket tuffare, jag har mycket längre att åka, jag ska få ihop det med mister ex och hans släkt, jag förväntas dessutom vara på plats innan och hjälpa till och jag förväntas även stanna kvar efteråt och hjälpa till ännu mer och det spelar ingen roll hur länge jag stannar, jag får ändå alltid höra att det kunde ha varit längre. dom kraven finns på mig, medan mina syskon kan komma glidande till dukat bord och åka hem efter kaffet och ingen säger någonting om det. detta har vi konstaterat hur många gånger som helst, och ÄNDÅ fattar min syrra inte att jag tycker det är jobbigt.

och sedan pratade min syrra i över en timme om sig själv och sitt liv. och där finns ta mig fan ingen pausknapp, hon har sin agenda som hon ska igenom oavsett om det är intressant för någon annan eller ej, och till sist fick jag nästan VRÅLA i luren att jag faktiskt måste städa klart.

jag vet inte om min syrra skulle vara någon jag ville umgås med om vi inte var släkt, men jag tror inte det. nu känner jag mig jätteelak, men så är det faktiskt.

Mucklan

Man väljer inte sina syskon. Det betyder inte att man inte älskar dem. Jag skickar ett lass kraft och ork till dig. <3 Hoppas det kommer fram.

2009-12-09 12:05:55

Dorizz

Relaterar mer än du tror. Familjen är värst! KRAM

2009-12-09 12:47:33

zmilla

"Nu tänker jag lägga på för jag har saker jag måste göra. Ha det gott! Hej då!" och sen lägger jag på. Så gör jag när den i andra änden (och hör och häpna - det är alltid syskon som sitter i den änden när jag säger så) inte fångar vinkar eller tydligt uttalat utan bara babblar på.
Man kan göra så. Att sätta sina egna gränser - och själv respektera dem - gör åtminstone mig gott.

Kram!

2009-12-10 00:03:50


Info
Namn
-
Född
-
Hemstad
-
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-10-20
Antal texter
1 752
Övrigt
Valspråk

det finns inget mörker. det finns bara brist på ljus.