Uschiamej. Måndag och jag är trött trött trött och på ett uselt humör. Lättretlig är väl bara förnamnet (å andra sidan tycks jag bli glad av de allra enklaste saker, som att någon visar ett litet uns av intelligens eller humor till exempel). Jag tänkte att det skulle lätta till efter lunch (särskilt som en elev drog ett roligt skämt precis innan, som fick mig på bra humör en stund), men nä.
Så under tiden gör jag alldeles för lite, men hittar ett jääättesött kedjehus i McDs stad, renoverat och med atriumgård som är som gjord för katter som inte får gå fritt. Och sen skäller jag lite på nämnde McD för att han är rent irriterande jävla förjävligt vanestyrd ibland. Förihelvete.
Om två timmar ska jag dock prata böcker, och om två dagar ska jag prata inför hela arbetsplatsen, så jag måste faktiskt skärpa mig och sluta önska att jag ska bli sjuk så jag får sova resten av veckan.