igår jobbade jag som ett litet as i tolv timmar, idag ska jag också jobba som ett litet as i tolv timmar, sen är jag förhoppningsvis över puckeln. om allt går som det ska, alltså, det vet man ju aldrig.
besöket hos t*ndl*karen gick bra, jag hade inga hål. men FAN vad det fräter sönder mitt psyke, efteråt var jag helt slut och det var ju tur att jag var tvungen att åka tillbaks till jobbet och begrava mig i arbete istället för att åka hem och gräva i ångestkänslor. jag känner mig hundra gånger mer bekväm i en gynekologstol än i en t*ndl*kardito. och då ska det tilläggas att jag inte alls känner mig särskilt bekväm i en gynekologstol. men hellre det än t*ndl*karen även om det blivit hundra gånger bättre sen jag började gå till snyggot. men ändå. jag vet inte vad som är värst, men 1. DET GÖR ONT. jag har jättehög smärttröskel när det gäller allting annat, men när det kommer till munnen tål jag ingenting. det gör till och med ont att borsta tänderna. 2. att ha folks händer i ansiktet, eller nära ansiktet. I hate it. massage-mulder och mr silence är de enda undantagen, men det har tagit TID och det är inte alltid det går bra nu heller. 3. att man är så, jag vet inte, utfläkt och utlämnad. som en insekt som man nålat upp på ett papper, ungefär.
nu har jag emellertid inte tid att rota mer i detta, utan ska fördjupa mig i ett arbetsrelaterat problem istället, det är mycket enklare.