igår var jag hos kiropraktorn, och idag är allting om inte bra så ändå bättre. kanske inte så mycket fysiskt som mentalt, eftersom han är en person som utstrålar LUGN, DET ORDNAR SIG i alla livets skeden, åtminstone professionellt. vilket har en mycket gynnsam inverkan på mig när jag har målat upp världens skräckscenarion i huvudet.
så nu är jag lugnare. det är NORMALT med återfall under en period tills allt stabiliserats, men man har inte återfall var och varannan vecka resten av LIVET. tack. och sedan fixade han lite med min nacke, som de senaste veckorna tyvärr förvandlats från hyfsat uthärdlig till en ömmande betongpelare. det blev inte bra, men bättre. allt som inte blir sämre är bättre.
och sedan åkte jag hem och låg på spikmatta och lyssnade på bach och tänkte på mr silence. och snön föll utanför fönstren och livet var riktigt fint.