Femtioårskalas

Jag hade en kompis här i helgen. Han fyllde femtio för ett tag sen, är pigg som en tonåring och klok som en gammal uggla. Kort sagt en alldeles väldigt bra person att prata med om det mesta.

Jag råkade presentera honom för mina vänner härnere när han hälsade på häromåret och nu är han kompis med hela gänget, så då skulle han förstår fira med oss. Om inte vi kunde pallra oss upp till Stockholm, fick ju han komma hit.

Vi var och storhandlade och sen kokade han ihop en alldeles fantastisk Boeuf Bourgignon (med reservation för att fransk stavning inte är min starka sida). Fransk matlagning är dock hans - mumsigt blev det! Jag snodde ihop en kladdkaka och lite tårta och sen packade vi med oss hela härligheten hem till Bästisen som har stort hus och mycket plats.

Där festade vi sedan hela eftermiddagen och kvällen. Fyra vuxna och några tjog vilda ungar som sprang runt, runt. Bästisens man hade hittat några uråldriga kassettband (Clabbes Rakt över disk! Snacka om nostalgi!) och dom spelade vi högt och ylade med i refrängerna.

Sedan spelade vi och sjöng lite för honom och drog ut honom i en stilla vals och avslutade med en pampig trumpetfanfar. Jag tror han kände sej mycket firad. Han såg åtminstone nöjd ut när vi vinglade hemåt frampå nattkröken.

Bästisens yngste son var dock inte alls sömnig. Han satt där i köket och åt tårta i bara skrotten. Jag tog ett kort på den fantastiska festklädseln och lyckades få med en ölburk i förgrunden. Tror jag ska censurera den bilden, så att inte någon ringer barnavårdsnämnden.

Alla barnen var nöjda, dom små som sprungit runt och hoppat jämfota på oss i soffan hela kvällen, och det stora födelsedagsbarnet som satt där mitt i hela kalaset omgiven av alla västkustvännerna.