aj som fan

Minst dubbel-aj, idag.
Gammelråttan, som i rättvisans namn inte var så gammal - hon skulle ju inte fylla två förrens i höst ju - tog abrupt slut idag. Eller egentligen igår, lungorna pajade och hon fick anfall då hon bara satt och flämtade, trots att hon andades för fullt. Och putsade putsade putsade på nosen för att få bort skräpet som måste sitta ivägen för andningen, ty en liten råtta förstår inget om alveoler och att de skulle kunna få för sig att kollapsa.

Kriser med husdjur inträffar nästan undantagsvis på kväller, nätter och storhelger då veterinärer sover eller är lediga av annan anledning. Eftersom jag inte förmår mig att slå in huvudet på mitt eget djur höll jag tummarna för att hon skulle klara natten utan större kriser, hellre spruta än kvävningsdöden om matte får välja!
Och jodå, kl8 imorse möttes jag av en fullt levande Trams, som låg och sov i en hög med pixel, denna fantasiska lilla finne som månar om de sjuka i flocken. Hon höll Korven sällskap under hennes sista minuter oxå... En halvtimme senare var vi hos veterinär Göran - den här gången fick vi honom först av allt att stänga in den där jävla hunden han har (när jag avlivade blinka stoppade han ner henne till hunden för att den skulle hälsa. Jamen vafan TÄNKER man med om man gör nåt sånt???). Trams tänkte minsann inte gå utan protester utan pep och sparkade, och kissade ner mottagningen en sväng innan hon gav upp. Men borta är hon, och slipper andnöd gör hon. Och tomt i buren är det, och aj i mattes hjärta.

Sen åkte vi för att hämta kaksmulan hos hans mamma, och hem för att äta frukost. Det är väl inte helt dumt med fullt upp och ingen tid att grotta ner sig i sorg över 500g grå päls, så efter frukost åkte vi och badade.
Där blev det aj igen, när jag körde in foten i en lömsk sten som gömde sig under den grumliga vattenytan (det var förvisso ett snabbt och effektivt sätt att doppa sig på. Kaksmulan som åkte på min rygg var inte så charmad). Men foten tyckte inte att det räckte, utan jag trampade på ett bi eller nåt lite senare oxå. det är förvisso inte att jämföra med bålgeting, men trillräckligt för att min fot ska vara svullen och göra ont och klia.

Det var rätt länge sen jag kände så, men den här dagen får universum tamefan ta tillbaka, för jag vill då inte ha den! Den är långt ifrån slut och jag vill inte veta vad mer den tänker hitta på!

Men micke stekte goda pannkakor, och jag fick jordgubbar till frukost.