var jag på BB med världens minsta T. Hon var sådär 12 timmar gammal och redan ganska arg. Hennes litenhet och inte riktigt funkis amning tvingade oss att ge henne tillägg var tredje timma, vilket inte uppskattades. Det var också eviga stick i händerna för att kolla blodsockret, stackars gosan. Eller gosa och gosa, det barnet har aldrig varit särskilt gosigt, men extremt frammåt, glad och viljestark.
Nu fem år senare har hon enligt egen utsago haft bästa födelsedagen någonsin.