they teach you to be nothing

Ibland kan det vara en fördel att ha några mil till jobbet, särskilt i tider av mycket jobb. Då blir bilen en förlängd arm av hemmet så att säga, min lilla lya där jag slappnar av (och blir mig själv för en stund) mellan jobben. Jag kan peta näsan och fisa och äta äpplen och skriksjunga till mina egna bra blandskivor.

Just nu regnar det, jag sitter vid köksbordet och betar av en to do-lista. Igår jobbade jag sista passet på mitt andra jobb, så nu är det slut på det helvetiska dubbeljobbandet på ett tag.

Och så lever jag rätt fint på all bekräftelse jag har fått senaste veckan. Banalt att den ska behövas, men fan vad gött det gör! Jag njuter litegrann. Det ska man väl ändå göra?