jobb, jobb, jobb

Det är den här tiden på året, eller på månaden, eller whatever. Jobben hopar sig och i dag har jag jobbat tolv timmar borta och så kom jag hem och börjar kolla jobbmail och sånt fast klockan snart är ett. Och visst, jag har latat mig i några få dagar (torsdag, fredag och lördag jobbade jag inte särskilt mycket) och då blir det så här. Men det är INTE KUL. Jag tycker att det är tråkigt att jämt sitta vid datorn, att inte kunna slappna av vid fem på eftermiddagen och sen bara softa.

Jobben är ofta vansinnigt roliga, förstås, men också krävande och svåra och ansvarsfulla och lite för mycket. Just nu. För det är så mycket annat som ska hinnas med. Jag ska gå ett ärende åt min mamma, jag ska lämna in bilen på service och sedan VÄNTA medan den fixas, jag måste ringa och boka några jobb så vidare. Och så ska jag helst hinna umgås med mina barn och med min man och vattna de där grönsakslanden också.

-----------------------
Det där skrev jag klockan ett i natt. Nu är klockan 9 och känner mig SLUT men jag sitter här och käkar fil och snart ska jag åka till stan och lämna bilen.

Och samtidigt har jag nog pms, jag är grälsjuk och arg och tvär.

På lördag spelar Yvonne i Stockholm. Det svenska band som absolut har betytt mest för mig och mitt musiklyssnande. Och jag har sagt att jag tänker åka. Men bara jag tänker på att ta mig dit och sen åka till spelningen och trängas med folk blir jag helt matt. Jag ÄR ingen spelningsmänniska, inte så där himla mycket, och just nu är jag för trött, jag orkar inte lägga två dagar på en spelning även om jag skulle få bo hos det finaste värdparet någonsin. Jag blir sömnig och lite ängslig när jag tänker på att vara hemifrån ytterligare en helg, jag vill ju bara vara hemma och vara ledig och titta på tv med min man. Typ.

jaha. Får man utmattningsgråta nu då?