Get my shoes off

Här sitter jag i vardagsrumssoffan med en treåring i knät, han vill lyssna på Kraftwerk medan jag gör några sista grejer på ett jobb innan vi ska äta frukost och sen åka ner till Småland en snabbis över helgen. Bara jag och mannen. Inga kids.

Det är ju november, och det i sig är grått och trist, men mitt i det finns en bra känsla. Jobbmässigt känns det ibland för bra för att vara sant, fast det kanske jag inte ska säga något om. Jante och karma, ni vet.

Och så får man äta fil med pepparkakor i! Det är inte dåligt.

Jag känner mig rätt off när det gäller skrivandet. Men jag klamrar mig fast!