Idag ska jag få prata med snäll kvinna på företagshälsan. Hoppas bara jag inte blir sådär ”glättig” som jag kan bli ibland och på något konstigt sätt försöker släta över saker och ting. ”Egentligen kanske det inte är så illa ändå. Kanske jag bara överdriver.” Det är så otroligt lätt att glömma bort hur det faktiskt är. ”Jag har ju i alla fall klivit upp, klätt på mig, käkat frukost och tagit mig till jobbet. Så illa kan det ju inte vara. Det finns många som mår sämre.” Jo, det finns definitivt många som mår sämre, men att för sig själv använda det som anledning till att inte försöka gå till botten med problemet är väl inte så bra. Ska försöka vara så ärlig jag bara kan idag.
Jo, och han som inte vill ha ett förhållande med mig (men som ändå sjunger mig diverse lovsånger) har börjat dejta någon annan.
Men hon är inte som du.
Nähä.
Mitt redan så förvirrade sinne förstår inte riktigt hur detta ska hanteras.