This ol'mama har nu jobbat i tre dagar och inte träffat sina gossar alls. Eller jo, i går morse såg jag till att träffa dem en kvart. Men sen inte mer.
Men i natt när jag kom hem gick jag in till min ganska lättväckte treåring, för att stryka över hans blonda luddskalle lite. Han slog upp ögona (tror jag, det var mörkt) och sa "mamma?" och då passade jag på: "Vill du sova med mig i datorrummet?" sa jag och han sa "jao" (det låter så när han säger ja. Jaå) så jag bar med honom dit. Sen fick jag ligga nära honom hela natten. Vi somnade, axel mot axel. Jag kände mig lite taskig som väckte honom men jag tänkte att både han och jag kan tanka närhet även om vi sover under tiden. Så det gjorde vi. Och det behövde vi nog. Min minsting har ett behov av hudknarkning ibland, han är väldigt gosig och mjuk, så jag tror att det var bra för honom också.
Fem timmar senare vaknade jag av att han låg bredvid mig och sjöng "Nu springer du iväg med maaaaj" (en Familjen-låt) på skånska med ett perfekt skorrande "r" i "springer". Yeah!
Och nu känner jag mig lite tankad, alltså. Min fina fina.