Ikväll är det dags! Vi har övat i månader, bråkat, kämpat, skrattat och bollat galna ideer. Ikväll ska bästisarna och jag sjunga, spela, dansa inför publik. I liten skala, inget märkvärdigt, men tillräckligt för att göra mej väldigt nervös.
Jag är inte i toppform. Tanden fortsätter bråka, den väckte mej vid 4 inatt och jag knaprar Ipren på löpande band. Jag är trött, okoncentrerad och ganska grinig. På jobbet sitter jag mest och gruvar mej över allt jag inte får gjort.
Och fjärilarna dansar tango i magen på mej. Varför, o varför, ger jag mej in i såna här galenskaper?