Jag har ont i hjärtat (bildligt talat). Och jag vet inte riktigt varför. Det kan vara penningabristen, mycket talar för det. Jag kan inte stämpla upp från min knappa halvtid i sommar som jag räknat med, och jag vet inte om jag får lönen imorgon eller på måndag och jag har verkligen inte en spänn. Och jag börjar våndas över om jag får något stipendium den här terminen eller inte.
Jag tycker det känns som en så banal sak att få ont i hjärtat av bara. Eller inte banal, bara inte så känslomässigt. Fast det är det ju.
Några många fler ord kommer inte.
Idag har jag jobbat, diskat och varit ute med katten lite. Imorgon ska jag till skolan, städa, boka tvättid och få kvällsvisit.
Nä, om man skulle ta och tröstäta lite?