Det ska ju inte vara såhär. Äntligen är jag i det och inser det; såhär ska det inte vara.
Man ska inte vakna med ett "nej". Det ska inte kännas trögt och långsamt och vara riktigt svårt att komma ur sängen. Det ska inte vara så att ingenting känns roligt. Man ska inte önska att man blir sjuk eller skadar sig så att man slipper gå till ett jobb man egentligen gillar. Man ska inte tänka och mumla "jag vill dö, nu vill jag ta livet av mig" när man går bland folk. Man ska inte tycka att det ska vara så pass jobbigt att gå bland folk. Man ska inte ha svårt att andas och köra naglarna in i handflatorna i kön på ICA.
Jag måste bara komma ihåg att det inte ska vara så.