Helgen

Gårdagens fest hos Eriks kompisar var på ett sätt bra och trevlig. Det var trevliga människor där till skillnad från senaste festen för ett år sen - även om de flesta var läkarstuderande från KI. ;)
Erik och jag kramades en del och talade om för varandra att vi tycker om varandra, sen blev det lite tungt och vemodigt ett tag när den tunga sanningen tog sig in i feststämningen, och vi svor lite över hur bra det är när det är bra, så varför kan det inte bara vara det, men kom överens om att prata om det imorgon istället, inte på en fest.
Sen blev Erik fullare och vemodigare och viskade mot min hals att han saknade sina små skitungar till råttor och jag talade om att jag älskar honom och fick som vanligt inget svar.
En trevlig och snygg sjuksköterska talade flera gånger om för mig hur impad hon var av min karl. Vad säger man liksom? "Här, ta hans nummer, han kommer nog bli ledig snart"?
Jag avundades henne. Jag vill se honom genom såna ögon igen.

När vi kom hem vid tvåtiden var Erik karatetrött och gick och la sig på en gång. Jag mitt dumma spån kläckte ur mig nåt om att det blir så när man surfar porr hela nätterna - jag gick upp mitt i natten i fredags när han inte låg i sängen och smög mig genom hallen. När han såg mig klickade han snabbt bort fyra-fem fönster på datorn. Inbilla mig att det var nåt annat än porr liksom. Han förstod inte vad jag menade, för han hade ju suttit och läst på MC-forumet minsann.
Tillit.

Jävla skit.

Idag har jag gråtit hela dan, han har hållit om mig några gånger men inte sagt nåt, eller frågat hur det är. Han plockade bort min hand från min arm när jag utan att ha större koll på det själv borrat in nageln där med ett "Inte göra hål" innan han gick ut och rökte och sen började skruva på bilen.

Hur kan jag sitta här och gnälla över hur osynlig jag är och hur långt borta han redan är och ändå fortfarande inte vilja släppa hoppet?

Kicki - definitionen på dum och utan självkänsla.