För en vecka sedan satt jag på ett tåg och såg ut över ett regnigt schweiziskt landskap.
Nästa helg har jag kurs igen. Och det ser jag fram emot. Trodde faktiskt att det skulle bli svårt att plugga samtidigt som jag jobbar heltid, men det går över förväntan bra. Åtminstone hittills.
Den 30:e september är det exakt tio år sedan jag hoppade på ett tåg och begav mig söderut. Med på tåget fanns också två för mig rätt okända människor, som sedermera blivit två av mina allra käraste vänner någonsin. Vi hoppade på tåget här uppe i norr och steg av det igen 36 timmar senare nere i Bayern. Där spenderade vi ett fantastiskt år bestående av en massa skratt, diverse språkförbistringar, Frankenwein, spårvagnsåkande och såklart också en hel del pluggande (för att inte tala om killen som satt och blåste såpbubblor i en föreläsningssal…). Kommer dessutom ihåg att jag hade packat ner ett par helt sanslösa saker i mina tunga väskor. Eller vad sägs om följande:
* en lampa på en liten fot
* lexikonet Duden (stort och tungt som ett par tegelstenar)
* täcke och kudde (!) – hade förmodligen varit värt besväret samt den ekonomiska ”belastning” det inneburit att köpa det på plats…
För bra precis fem år sedan kysste jag en viss person. Det var helt oplanerat och jag tror att vi båda blev överraskade av att det faktiskt hände. För det hände! Vi har inte kunnat glömma det. Vi har kysst varandra en eller annan gång sedan dess. Skulle gärna kyssa honom mer i framtiden, men det är av någon anledning så svårt. Schwierig.
Nu ska jag handla mat inför veckan. Lite pasta och lite fisk. Blir nog bra.