Hur och när?

Jag ber till vem-f-n-som-helst att den nödutgången inta ska komma till nytta någon gång. Sätt dig nu och fundera över det som är BRA i ditt, liv hur småttigt det än är, du kan börja med att fundera en liten stund på att jag älskar dig.

2006-06-17 23:15:09

Jag har många gånger genom åren funnit tröst i att den utvägen finns. I perioder hamnar man i situationer där man känner sig så låst och maktlös. Att vara människa betyder att man kan välja att sluta detta liv, och jag antar att det har gett mig en känsla av att att inte vara helt maktlös, DET valet har jag iaf.

Kanske har jag flera gånger behövt stå inför det där sista valet (nej, inte så att jag planerat det hela, bara den där tanken praktiskt taget alla tänkt någon gång) för att hitta beslutsamheten, makten att styra över en svår situation och därmed hitta kraften att fatta ett något mindre omvälvande och inte alls så slutgiltigt beslut.

Jag har alltid ett val att göra, att välja mellan att överleva och dö påminner mig om det. Det känns tryggt för mig, sedan önskar jag att jag vågade göra andra förändringar INNAN jag behövde ta till den där sista tanken.

Undrar om det gick att förstå? Jag vill ingjuta mod att förändra, förändra det som inte känns bra för dig, till något som du mår gott av. *kramar*

2006-06-18 10:31:53

Vicky; det gick att förstå och det är väldigt bra skrivet - JAg känner iaf igen mig jättemycket i det du skriver.

2006-06-18 12:36:02

Vicky: ja, det var nog precis så jag ville skriva egentligen. Att det egentligen inte handlar så mkt om att välja att dö, utan att välja att fortsätta. Lite till. Och lite till.
Att slippa känna att jag inte har nåt annat VAL än att fortsätta.
Typ.
Och tack Paula. Jag älskar dig med! Alldeles massor.

2006-06-18 18:31:04

Förstår att det kan kännas så, men blir orolig - för det vore inte kul att bli kvar här utan Kicko. Om det blir mer än teori protesterar jag högljutt och kärleksfullt!!!

2006-06-19 12:07:52