Gnällot anfaller

Jag vill mest klaga för nu är det inte så kul igen. Efter två bra veckor har jag idag en astma-dag. Jag har ingen aning om varför utom att jag var på kyrkis tidigare idag, med tvååringen, och de som går där har ju husdjur, de flesta. Har jag blivit så hyperkänslig eller beror det på att jag redan är retad av pollenet i luften så pass att den indirekta djurkontakten får astmabägaren att rinna över? Det är inte lätt att veta. Pisstrist är det i alla fall och jag har sån där skruttig hosta som låter som rökhosta.
Nu kommer jag väl att ha astma igen i två veckor, för så har det varit hela våren - två bra veckor följda av två dåliga. Det är ett skit.
Och på kyrkis var en del hillbillies som pratade om "någon utlänning" och sen pratade om pojkars traktorintresse. Pfffft.

Jag vill bara att saker ska vara BRA. Jag vill hinna och orka leka med mina barn, laga mat, åka och handla. Jag vill att min man jobbar lite mindre så att vi kan få normala kvällar ihop. Men så är det inte nu. Buhu buhu.

Och imorgon ska jag på en meningslös träff på Arbetsförmedlingen, det känns löjligt och onödigt. Och jag har precis suttit och fyllt i några papper som jag ska lämna, där skulle jag skriva mitt mål, hur jag skulle gå till väga för att uppnå det och datum när det skulle vara uppfyllt. Va! "Den 29 oktober kommer jag att ha fått tre frilansjobb som skrivande journalist, och den 3 december kommer jag att ha fått ett grafiskt frilansjobb." Eller? Äsch. Jag skrev ingenting, hur fan ska jag kunna sätta ett DATUM?

Jag känner mig som en losertönt, 29 år gammal, utan jobb. Jag får lite smått panik och surfar febrilt på högskolornas hemsidor för att se om det finns något som passar mig, inte nu i höst men nästa. Fast jag vet inte vad det kan vara som passar! Och så är jag LIIIITE sugen på att gå på folkhögskolan igen, fotoutbildningen som jag klantade bort för fem år sen eller mer. Fast den VAR dålig då, nu är det ny lärare och det verkar mer seriöst. Jag skulle komma dit som en oldie bland alla små tjugoåringar med svanktatueringar och navelpiercings.

Gråfet och blekfet och fulfet är jag också. Finnar i pannan, jättesnyggt verkligen. "Mamma varför har du så mjuk rumpa?" sa min son idag. "För att sitta skönt" svarade jag.