Det gamla vanliga

Mår kasst, vet ej varför. Plaquenilen pajjar min mage fullständigt, men slutar jag så pajjar ju lederna mer igen. Jobba kan jag nästan fast utan Plaquenil inte alls? Och jag vill inte prova.

Ont i njurarna gör ont men är säkert inget farligt, för man brukar ju inte ha ont där. Trött och matt, men det är ju så det är. Kanske är det våren? Fast den kommer ju varje år och jag var trött i höstas också. Och i vintras. Och kanske är det psykiskt. Fast trädgården är ju bra och allt annat okej och därför bara därför är det kanske den där obotliga skiten som ställer till det.

Jag vill gå hem.