Oj. Trötthetsslagträ i huvudet plötsligt. Jag orkar knappt hålla ögonen öppna och än mindre tänka. Jag känner igen den här tröttheten. Den betyder att jag måste ta det lugnare, tagga ner lite. Men när taggade jag egentligen upp? Och jag måste ju på kör, och läsa seminarietexter. Ingen kan påstå att jag lever ett aktivt liv, men för många dagar med "normalt" liv (dvs typ...göra saker, träffa folk) får mig förr eller senare att däcka. Och det är inte så lätt att tänka på det när jag mår okej och tycker att jag orkar annat än att ligga på sängen.
I förmiddags gick jag på stan och brände pengar. Klippning: 350 kronor (det syns knappt, men var förbaskat välbehövligt); ladda på busskortet: 100 kronor; leggins: 49 kronor; liten häftapparat på Muji: 30 kronor; häftklammer: 20 kronor; solglasögon: 99 kronor; Minifom: 83 kronor; duschkräm 35 kronor; mat (ost och sådant saknat): 91 kronor; kurskompendium: 65 kronor. Dvs alla saker var extremt behövliga och inget, utom klippningen, var särskilt dyrt egentligen men där försvann över 900 spänn i ett nafs. GAH. Jag hatar pengar. Jag kom mig inte ens för att köpa den där smörgåsgrillen jag lovat mig själv att få köpa.
Nu blinkar alla varningssignaler i hjärnan: "stängs av inom fem minuter om inte laddare ansluts". Så det är bäst jag laddar batterierna en stund dårå, kan ju ändå inte tänka.