Intressant sak jag fick lära mig idag:
Det finns i princip fyra olika sätt som människor försöker undvika att känna skam på (situationer som kan framkalla skam = "pinsamma situationer", konfrontationer, gräl, vad som helst där man riskerar att visa upp något man inte vill visa av sig själv...).
1.Det fobiska; att helt undvika sådana situationer.
2.Att lära sig att känna vad andra människor väntar sig och anpassa sig efter det, så att inte situationerna uppstår.
3. Att fly till droger eller till dagdrömmar och därigenom inte behöva face:a något.
4. Att attackera; att slå någon på käften (bokstavligt eller verbalt) så fort någon verkar anklaga en det minsta.
En aha-upplevelse, för jag känner igen mig själv väldigt mycket, extremt mycket, i de tre första punkterna(bortsett från drogerna). Det är hela mitt liv: att undvika, anpassa och dagdrömma. Senaste tiden har jag mått ganska bra och då har jag varit glad för att mina dagdrömmar har varit positiva, men vad hjälper det när jag har dagdrömt bort hela mitt liv? Jag drömmer om allt bra som ska hända istället för att göra någonting. Fan.
Insikten fick mig att gå hem och somna i ren, ja, flyktinstinkt. Alltså, hur gör man? Verkligheten är så outsägligt läskig.