Senare idag ska jag ha utvecklingssamtal med min chef. Antal minuter jag lagt ner på förberedelse inför det samtalet: noll. Samtalet kommer att vara en ren tidsförlust för mig så varför lägga ner extra tid på att förbereda något som ändå känns som bortkastad tid. Förra årets utvecklingssamtal var likadant. Att komma med idéer eller förändringsförslag ger ingenting. Chefen lyckas bara vända saker och ting till det negativa för min del i alla fall. Om jag tycker att vi ska göra någonting på ett annat sätt så säger han automatiskt nej och hänvisar till att jag är så ung (och därmed tydligen inte förstår hur vissa saker och ting ska hanteras), att jag inte jobbat så länge (ursäkta mig men jag har jobbat på det här stället fyra år längre än han) samt den gamla klassikern att man ju inte ska vara så negativ. Och så kommer han att säga att jag borde visa mer intresse för vissa saker som ibland pågår, men om man inte ens vet om att dessa saker existerar så kan man ju inte visa intresse för dem heller. Chefen gillar nämligen inte att prata med oss alla i grupp, utan föredrar att diskutera saker och ting med oss alla en och en, varpå alla då inte alltid får samma information (om detta är ett medvetet drag från chefens sida vet jag inte) och följaktligen heller inte har samma möjlighet att reagera på den
Skulle hellre skriva om veckans höjdpunkt som inträffade i onsdags, men det får bli vid ett senare tillfälle när jag känner mig på bättre humör.