Här sitter jag

Här sitter jag med grrrrrrrym mensvärk. När man har sån mensvärk får man veta att man lever. Som om två små män iförda blåställ och skyddshjälmar står nere i mitt underliv och drar i allting, åt varsitt håll, dragkamp om mina organ. Ajajajaj. Eller så är det inte mens. Det är en för-jävla värk i nedre-magen i alla fall.
Idag har jag fått vara i stan och shoppa, inte med min vän som planerat, men med min man och det var ju minst lika bra. Vi shoppade böcker på bokrea och vi köpte lite kläder till barnen och hyperbillig vårjacka till mig. Svart poppig vårjacka.

So I can shaaaaaakeeee youuuuu

När vi kom hem kom en kompis från forntiden och hälsade på, vi var kompisar för 8-9 år sen men tappade kontakten men fann varandra igen när hon sommarjobbade i min stad, till och med på samma tidning som jag, det var märkligt, och nu var hon här på blixtvisit. Skönt. En kontakt från andra sidan, kändes det som. Från andra livet.
Vi pratade rakt och ärligt om och kring ångest. Det var bra samtal. Kaffe och macka och sittande i soffor.

Nu är det falukorv och sen tvätta och packa och förbereda inför tågtripp med största sonen i morgon. Bara han och jag, till Småland, i dagarna tre. Jag hoppas det blir bra.