Jodå, det har gått ganska bra. Kissen är lite skraj och lite missnöjd med tillvaron. Största delen av tiden befinner hon sig under min bäddmadrass (!) och försvinner särskilt dit om hon hör ljud från trappuppgången. Hon har bara ätit lite lite och inte gått på lådan något (men tack och lov inte gått någon annanstans heller...). Dock spenderade hon största delen av natten på ovansidan av madrassen istället. Och dessutom ganska nära mig. Och vid halv fyra-tiden verkade det visst säkert att kolla upp hur resten av lägenheten såg ut.
Jag försöker låta henne vara så tar det sig säkert snart.
Jag är trött och vill ha choklad. Jag sov förstås inte så mycket inatt. Jag blir ju så speedad när det händer sådant här: förändringar, nya saker. Följaktligen var jag som en fiolsträng som bara hade KATT i huvudet när jag kom till psykologen imorse. Och så tyckte jag bara att han sa dumma saker och jag blev irriterad (fast jag gissar att det inte var så dumma saker egentligen, jag var bara stressad). Han hummade något om humörsvängningar och sa att jag verkade ha ett bakomliggande raseri som var svårt att greppa.
Men jag vill ju bara ha choklaaaaad. Jag är hungrig hela tiden.