Men värdelösaste värdelösa! Av en enda orsak åkte jag hem i helgen: jag har ett presentkort på massage och massage vill jag ha. Den enda tiden de närmaste helgerna var idag. Att bröder och brorsbarn inte var hemma nu är tråkigt, men jag skulle ju i alla fall få massage. När jag ringde och beställde tiden tänkte jag dock inte alls på att jag faktiskt inte är riktigt frisk och att det kan spela in. Det kom jag däremot att tänka på igår. Så imorse, efter att ha promenerat i 17 minusgrader, frågade jag.. eeh massösen? spa-terapeuten? om det spelade roll att jag har bihåleinflammation på tillbakagång och är inne på min andra antibiotikakur. Det spelade roll. När jag gick tillbaka hem, på bron över älven, rann tårarna av besvikelse.
Så nu får jag varken massage eller brorsbarnskramar. Och min enda kvarvarande vän häruppe är just i helgen i den stad jag nyss åkte i från.
Fan. Värdelöst.
Och mamma som bara frågar jobbiga frågor.