Tre och en halv dags jobb med uppstigning klockan sex avslutades med rom-milkshakes, TP (jag spöade skiten ur de andra), alfapet (not so much) och Solstollarna (herregud, var det verkligen så dåligt?). Sen tog jag pendeltåg och sen annat pendeltåg och så gick jag på krogen och käkade mat och drack lite mer vin än jag hade tänkt mig tillsammans med vän och vännens vänner. Jag fick ett (obetalt men creddigt) extraknäckstips samt andrahandskomplimanger för min kyssteknik (moahaha). Vid tolv vinglade jag hem och under hela dagen hade jag haft en stor oförklarlig ledsenhet i mig och den försvann aldrig.
Sen sov jag och sov jag och idag vaknade jag tjugo över tolv och nu måste jag handla, städa, diska, boka tvättid, duscha och hämta ut mina linser. Pust. Sängen är väldigt lockande, men dammtussarna är alldeles för många och underkläderna ligger i tvättkorgen.
Jag undrar varför ensamhetskänslan aldrig försvinner.