Det här med årsavslut. Det är nu jag skulle skriva något om 2005, en liten sammanfattning. Men som vanligt har jag till lika stor del ett behov av sammanfattning som absolut ingen lust att skriva någon. Vill inte se tillbaka, kan inte se framåt, vill bara fly iväg i tankarna. Reflektion är farligt.
Luna har skrivit "2004 hade varit ett skitår. 'Nu vänder det, för det kan inte bli värre'. 2005 har lärt mig att aldrig mer säga så, det låter svart och hopplöst men det kan alltid bli värre". Och nog är det svart och hopplöst, men hon säger ungefär vad jag tänker.
Men det har ju inte bara varit dåligt. Och kanske är det mer konstruktivt att för en stund tänka på vad som har varit bra under 2005. Ja. Så, osorterat:
* Jag lärde känna
Nina.
* Jag fick äntligen en lägenhet med mitt eget namn på dörren, även om det betydde att jag flyttade från huvudstaden.
* Under sommaren bodde jag vid en formidabel utsikt, granne med en formidabel vän (se ovan).
* Jag kämpade och kämpade och kämpade och tidigt i höstas vågade jag äntligen söka hjälp för allt det svarta (och mina illusioner om vården är faktiskt lite stärkta).
* Jag köpte en iBook och gick in i den vackra mac-världen där solen alltid lyser.
* Och en iPod Nano (konsumtionslyckan är den bästa lyckan).
* Jag har faktiskt gått ner liiiite under hösten (även om jag gick upp under sommaren, så jag är nog fortfarande plus några kilo jämfört med för ett år sen, men bah).
* Jag lärde mig lite html och dylikt. Det var roligt.
* Jag började plugga igen, och i och med det fick jag ett sammanhang.
* Jag hittade sångendorfiner igen.
* Jag hade, helt oväntat, jätteroligt på midsommarafton.
* Jag lyckades säga tre gigantiska ord till en vän (eller sms:a, lite på fyllan, men det är stort ändå, för att vara jag).
* Jag var stark och avslutade en relation som nästan bara var destruktiv.
* Jag träffade Pocks och Betty och de är är såna som gör mig glad.
* Jag satt i Corns kök och åt hoummous och det var en fin paus i all hemmaångest.
* Mina brorsdöttrar, som alltid är bra.
* Bright Eyes: I'm wide awake it's morning.
* Jag sökte läkare (ääääntligen) för mina förbaskade eksem och nu är de nästan bra.
Det var ju inte så illa ändå, och jag har säkert glömt en del. Jag avslutar det så. Bara så. Inga förväntningar framåt. Bara vetskapen att någonstans finns det något bra också.