Bla bla bla bla bla bla

Igår kväll när vi hade lagt oss sa jag "tänk att ingen av oss blev sjuk!" och i morse vaknade jag med värkande hals. Hahahaha ironi. Men det har varit ganska soft, jag har druckit te framför tv:n, lillgossen har varit hos farmor, hela eftermiddagen har jag sen suttit i en bil på väg till diverse ärenden några mil bort. Jag sov fint i bilen och sen poppade jag ut och köpte ett par byxor som jag har gått och glott på ett tag. Nu fick jag ner priset femti kronor på grund av några trådar som stack ut ur sömmen och så var det trettio procents rabatt från Amelia så jag betalade 194 kr mot ursprungliga 349. Det tackar vi för. Då kändes det inte som en stor grej längre. Dessutom en storlek mindre än tidigare, det är också trevligt.

Sen fick jag bekräftat att jag ÄR nötallergiker, det var inte bara något tillfälligt i somras. Bummer. Flakey köpte nån chokladgrej på ett fik och jag sa "vad är det i det här då?" och han sa "tanten sa att det bara är choklad" och jag smakade en stor tugga och sa med munnen full av kola "det här är kola och nötter" och så åt jag den tuggan och gav bort resten. Sen hade jag kli i halsen från öra till öra och även utanpå halsen. jag tror INTE att jag inbillade mig. Drack vatten ur en sunkig flaska i bilen för att skölja bort eventuella nötrester från käften och efter ett tag gick reaktion över. Så nu är jag officiellt nötallergisk. Hör ni det alla?
Tur att det finns frön att äta istället för nötter. Jävla skit ändå, det var kanske max en hel nöt i den där stora tuggan. Bara jag inte blir sån där andnödsallergiker.

Nu har jag legat i soffan och växlat mellan tv-tittande och ELLE-läsande. Jennifer Aniston på omslaget och visst, jag VET att man retuscherar bort ojämnheter och så vidare men i det här fallet hade det gått ganska mycket för långt, hon är ju snygg och har ett ganska eget utseende (eller? tycker jag konstigt?) och linjer runt munnen, typ två veck, men allt var helt jävla utsuddat. Vi pratar om en människa som är 36 år gammal. Inte arton. Jaja. Nu låter jag bara bitter.

Sen såg jag på Hundra Höjdare. Jonas Leksell är en riktig sötnos fast han var ännu sötare förr. Jag hade för hundra år sen en tidningsbild på hans snygga tatuering, den nere vid ryggslutet där det stod 333. Det stod för att han var halvjävlig, hahaha.

Nu ska jag gå och sova med mitt hjärta som klappar ganska fort av någon anledning.