Skosaft

Idag har jag lett möten hela dagen, proffstrevlig, superkoncentrerad, hypereffektiv. Slängde i mej lunchen på en kvart och sen vidare till nästa ställe. Nu sitter jag här med massa saker som ska dokumenteras - den ena ska vara färdig imorgon bitti.

Varför lovar jag sånt??! Bara för att få en klapp på axeln? Känna mej duktig? För att nån ska säja att jag är oumbärlig och världsbäst? Det fungerar tydligen.

Tar en liten paus från jobbet och surfar in här. Skorna har åkt av (aaah!) och mina stackars ömma tår får vifta och räta ut sej lite efter hela dagens instängdhet i högklackade boots.

Så fort koncentrationen släpper taget blir jag helt slut. Tröttheten sköljer över mej som en våg och all arbetslust är helt försvunnen.

Nu är det bara att försöka samla ihop sej igen. Bästa motivationen är att MÅSTA! Jag kommer inte hem förrän det är klart. Lika bra att sätta igång så jag får åka härifrån på rätt sida midnatt...