Babbel IGEN

Jag dödade just en spindel. Den stod liksom och lurpassade vid ytterdörren, så fort jag öppnade för at kliva in så rusade den in, men jag sträckte fram ett långt ben och slängde ner min conversefot på den. Pang.

Helgen har passerat utan några märkligheter. Surdegen som jag gjorde i tisdags, för att baka ut på torsdagen, blev förstörd eftersom saltkarets lock ramlade av när jag saltade ner i degen. Plaff så låg det 1 dl salt där. Jag orkade inte ens bli arg eller less, även om det kändes som ett practical joke. Jag gick ut och hällde degen i en liten jordgrop i hönsgården och så fick de sörpla i sig den salta delikatessen.
Sen gick jag in igen och satte en ny surdeg. Ganska mycket väsen för ingenting kan jag tycka för igår bakade jag ut den och det smakade ungefär som det luktade, det vill säga surt och lite äckligt, lite öligt och skumt. Och man skulle lätt kunna klubba en person medvetslös med limporna också. Jag gillar inte att anstränga mig för något som bara blir mediokert, booooring.

Som vanligt är det tusen saker att göra och jag är mångsplittrad, så jag hinner/kan inte skriva mer. Kan inte fokusera. Blablabla. Babbel babbel. I lördags var vi på marknad och Flake hittade nån gammal skiva han ville ha, efteråt såg vi att samma försäljare sålde raggarklistermärken, hade vi sett dem tidigare hade vi nog inte köpt någon skiva. Så våldsamt smaklösa: "Här pratar vi svenska" (oh really det var väl motsägelsefullt då amerikanska sydstatsflaggan så populär?), "Wanted: raggarluder" "Tjejer med små bröst har hög IQ". Gaaah. Gräsligt. Den enda roliga var väl "Tjocka tjejer - finfina grejer", den identifierade jag mig med.

Nej, nu måste jag gå.