Min hjärna vill inte fungera. Igår gick jag och köpte Valerina forte ihopp om att de skulle funka bättre än de tabletter jag har, eftersom jag har varit så trött men absolut inte kunnat somna sista nätterna. Inatt sov jag. Som en stock. Men lika trött är jag nu, minst. Det är eftermiddagskoman som har satt in också.
Jag har väl inte så mycket att skriva om egentligen.
Igår efter jobbet gick jag en vända på stan och råkade impulsköpa en klänning. Hick. Ja, det är sant. Jag är så oproportioneligt byggd att klänningar vanligen är helt omöjliga plagg (smal upptill, bred nertill = klänningar är för stora över brösten och för små över höfterna). Nu gick jag in på Gina Tricot för att köpa ett linne, men hittade istället en brun/orange/grön mönstrad klänning i omlott/städrocksmodell. Och den passade. Och var snygg. Klart jag måste köpa. Sen får vi se om jag överhuvudtaget kommer använda den; jag och mönstrat brukar inte gå så bra ihop.
Sen träffade jag fina kompisen och istället för planerad fika hamnade vi på Primo och åt GOD pizza (Primos pizzor lägger sig heller inte som en klump i magen som andra gör), och sen gick vi till sunk-Carmen och drack öl. Sweet.
Jag vill att hösten ska vara fixad. Jag vill veta boende, schema, extrajobb och helst ha flytten avklarad även om jag inte kan påstå att jag längtar tills jag har flyttat direkt. Och jag vågar inte ringa om lägenheten. Men hur illa kan det vara egentligen? Det är ju ändå det kommunala bostadsbolaget. Är det insyn kan man köpa gardiner. Det finns dusch. Det är ändå tre som måsta tacka nej om jag ska få den. Den går att byta. Bejaka din telefonskräck.
Gå tid, gå. Jag vill åka hem.
Och ursäkta att jag är så jämrans ointressant.