Scheisse. Nu har jag gjort det igen. Knarkat stress och nu mår jag
ja, typ Scheisse. Att det ska vara så svårt att lära sig? Men stressen är verkligen som en drog. Jag liksom dras med och faktiskt gillar det (till en början), men sedan
Magont och magkatarr och ångest. Inte alls roligt. Och den effektivitet som jag hade när jag var hög på stressen försvinner nu i sakta mak i takt med att jag resolut måste slå av på hastigheten för att återhämta mig. Och så har jag såklart fått tacka nej till en del saker som jag i mitt stress-rus bokade in och faktiskt såg fram emot. Det enda jag ser fram emot just nu är min säng. Och en god bok.
Det är bara att inse att jag inte är den Super Woman som jag emellanåt tror mig vara