Okej. Så ska jag nu för sisådär åttonde gången försöka skriva ett inlägg och faktiskt lyckas posta det den här gången. Vi kan väl ta det rätt upp och ner:
Jag mår skit.
Nina är darlingskast av darlings. Jag skickade sms och bad henne möta mig vid tåget i eftermiddags eftersom jag mådde kass och angst och misär. Och det gjorde hon och liebe hon frågade inte ett dugg utan pratade bara om allt möjligt på vägen upp till huset och jag kunde slappna av lite.
Slappna av kan jag inte nu, mina ryggmuskler är spända spända. Men min dator har fått mera minne och är snabb som vinden och det är åtminstone fint. Snabb är det nya svart.
Och nu ska jag skynda mig och posta det här innan jag ångrar mig. Sen sova. Ja. Please.