Jag har förvandlats till en maskin. Mycket av det jobb jag gör skulle säkert kunna ersättas av en välprogrammerad maskin. Eller så skulle andra kunna sköta om det direkt, om det inte vore för att byråkratin är som den är här. Jo, jag vet att det här liksom går i vågor; ibland är det mer maskin-göra att ta hand om, och ibland är det mindre av den varan. Men just nu känner jag mig mest less på allt, och framför allt så är jag så uttråkad. Jag kan ju göra så mycket mer! Det känns som om jag liksom använder typ 40 % av min kapacitet, och just nu stör det mig. Ja
Kanske jag skulle hitta på något annat? Och visst, man kan ju engagera sig i roliga och intressanta saker på fritiden också, men för tillfället har jag slut på ork. Det ena ger delvis det andra emellanåt, har jag märkt (det vill säga att om jag är uttråkad på jobbet så får jag också mindre energi för fritiden).
Och jobbet, eller snarare arbetsplatsen, är ju också en historia för sig. Byråkratins högborg, med en massa äldre herrar (och damer också, för den delen) som struttar runt och tycker att de minsann kan göra precis som de vill, för det har de alltid gjort, och om man själv kommer med andra idéer eller förslag så blir man bara klappad på huvudet och lilla gumman, jag har jobbat här så länge och jag vet bättre än du. Och folk frågar varför man inte vill vara med på diverse aktiviteter (typ friluftsdagar och pubkvällar). Man duger då det gäller aktiviteter som inte är jobbrelaterade och vi vill ju så gärna att ni yngre också ska vara med. Jaha. Men börja med att släppa in oss ordentligt i arbetet först då, så kanske vi kommer på en pubkväll sedan.
Häromdagen kom jag på mig själv med att tänka på att en av mina nya arbetsrumsgrannar (man i femtioårsåldern) faktiskt är riktigt trevlig! Då har det nästan gått för långt; jag menar, när man förvånas över att någon faktiskt är trevlig och att man får känslan av att han behandlar en som jämlik och inte med en jag-är-mycket-viktigare-än-lilla-du-attityd.
Fast jag trivs också med mitt jobb. När allt funkar som det ska och när jag inte känner mig understimulerad. För jag vet att jag är rätt person på rätt plats här. Och för tillfället är jag också glad för min lön, och just nu längtar jag extra mycket efter den
Det blev en liten Additional Shopping Spree i lördags med mor och syster. Och tydligen är den här stan större än vad jag tror, för jag upptäckte en ny butik som jag inte varit inne på tidigare, och där hade de massor av roliga ringar! Jag ville ha alla, men sansade mig och köpte bara två. Den gången. Jag kommer att besöka den butiken fler gånger. Definitivt.