Yeah right

Ibland tror jag att jag har hela världen framför mig. Somliga dagar känner jag mig on top liksom. Då tänker jag "jag är ung, jag har jobbat med lite allt möjligt, och jag har fått två barn trots min unga ålder, värsta erfarenheten liksom, stresstålig och alltsåntdär.
Då kan jag tänka "jag kanske ska bli mattelärare?", och det känns som att jag faktiskt har möjligheten. Att om jag bara bestämmer mig för att bli mattelärare, så kommer jag att komma in på utbildningen, jag kommer att få studiemedel, det kommer att funka att plugga på distans och så vidare. Inga hinder. Det kanske verkar som att mattelärare inte är något för mig. Jag vet inte, jag är inget mattesnille direkt. I sjuan och första terminen i åttan var jag asdålig, jag fick typ 10 poäng av 30 på alla prov. Men så en dag vände det. Vi hade haft ett prov och jag var nervös (för jag hade börjat bry mig) och när alla gick ut från mattelektionerna dagarna efteråt dröjde jag mig kvar och cirklade kring läraren lite, frågade om han hade rättat proven. Jag och läraren kom bra överens (givetvis var jag förälskad i honom och det var som ett offentligt skämt bland alla mina kompisar, han var dessutom ganska uppmuntrande och det är farligt när det gäller kärlekskranka tonåringar tror jag) och han sa att han inte hade rättat än men att det verkade bra. När jag sen fick tillbaka provet hade jag 24/27, endast en i hela klassen hade bättre resultat. Sen var matten ett skitkul ämne, även i gymnasiet där jag var lite teacher's pet - lite oförtjänt för jag fjäskade inte, tvärtom, han gillade mig ändå. Jag gillar matte för det går att plugga till. Det är inte som historia där man kan sitta och läsa hundra sidor i en bok utan att fatta ett smack eller lägga något på minnet. När man pluggar till matte räknar man och då är man aktiv, och man ser direkt om man har fattat. Matte är ett klockrent ämne.

Men: idag är INTE en sån dag. Jag inser att jag har levt utanför världen lite i flera år. En skyddad värld. När jag känner mig snygg och har toppsminkning är jag ändå som världens största mes jämfört med många andra. Jag skulle vara som en tjock och töntig TÖNT om jag började på universitetet nu. Med min påskkärringsmake up, stora runda röda rougefläckar på kinderna och illblå ögonskugga. Jag skulle fumla och ha fel sorts kläder och platt hår. Hahaha nu skrattar jag för det är ju en ganska rolig bild jag ser framför mig.
Och mina stora pråmfötter, jag måste kapitulera inför det faktum att mina fötter har vuxit till storlek 40/41 efter två graviditeter.
Jag är så svältfödd på stadsliv så det räcker om jag och min kompis duttar lite mascara på ögonfransarna och slipper ha barnvagnar med oss när vi åker till stan, då känner vi oss som värsta brudarna. Vi tycker att vi är snygga och posh men stureplan.se-brudarna skulle inte tycka det, hahhahahaha. Jag är så rolig idag. Eller hur. Jag gör ner mig själv lite. Men alla verkar ha fluffigt hår med extensions och smala ben och kostymer och de nya snygga väskorna och årets vårmode yadayada och jag är så hopplöst efter. jäjä. Och så säger jag liksom i varannan mening. TÖNT!

I know I would leave you in pieces
if I showed you all the madness I wear inside
but I would never do something like that,
no would I?
Strip Music - "Yeah Right"