Jag funderar på en sak. På flera håll har jag hört och läst kritik mot Anna Ternheims engelska uttal. Jag bara undrar: varför är det mer störande än när till exempel Mando Diao, Karin Dreijer och The sounds uttalar konstigt? Deras uttal har jag stört mig på, men det anses visst coolt. Anna Ternheims uttal har jag inte stört mig särskilt över även om det inte är "korrekt".
Annars är jag trött men kommer inte kunna sova. Försöker skriva men kommer ingen vart och har helt fastnat och kommer bara in i resonemang om att jag inte KAN och att jag bara härmas och försöker skriva sådär på det enkla och okomplicerade sättet för att ingen ska fatta att jag egentligen inte har talang för mer. Och så tänker jag ännu mer på det här med att härmas och bestämmer mig för att jag härmas i allt jag gör, och jag undrar vem jag egentligen är och hur långt man kommer på att bara härmas.
Det här bådar ju gott.
Jag måste gå på ett lamt introduktionsmöte på Arbetsförmedlingen. Det slapp jag åtminstone i Uppsala. Jag vill sköta mig själv. Jag vill ha jobb och jag kommer få jobb. Om det inte händer något annat så är det åtminstone 95% att jag får sommarjobba på stället jag just slutat på. Och har inget annat hänt till hösten hoppar jag på bibliotekarieutbildingen. Jag kom in där ifjol utan problem, det ska nog fixa sig nu med. Låt mig sköta det så ordnar det sig så småningom.