Tristessen håller på att krypa ut genom porerna på mej. Jag tittar ut på det här hemska gråblöta eländesregnet och fryser ända in i själen. Hur ska man kunna stå ut???!
Jag surfar runt på webben och funderar över sista-minuten-resor till Teneriffa, jag letar febrilt efter jobbannonser, särskilt utomlands. Funderar allvarligt på att sälja lägenheten, säja upp jobbet och bara ge mej av på jordenrunt-resa och strunta i var jag hamnar. Vill bara fly härifrån! Bort, vartsomhelst!
Det här evinnerliga stormandet går mej på nerverna. Ingenting känns roligt, jag blir bara rastlös och otålig. Det är en så vidrig känsla av att vilja krypa ur skinnet.
Jag har goda vänner omkring mej och planerade roliga saker att se fram emot. En hel hög jobb väntar på att bli utfört och det finns liksom inga ursäkter kvar för att låta bli. Jag tänder alla lampor men ändå känns det bara mörkt. Jag vill bara inte! Aaaaurggghhh!!!
Förlåt att jag är en sån sabla gnällspik!