Jäklar vad trött jag är idag. Jag kan nog sätta det i direkt relation till att jag somnade strax före fem igår morse och inte sov längre än till 10-11. Sen sov jag visserligen lite på tåget från Sthlm och ganska mkt i natt men mitt i föreläsningen imorse märkte jag hur mitt huvud ramlade omkring lealöst mer än en gång. Isch så jobbigt. Jag ska cykla hem och sova lite middag tror jag minsann.
Trevlig helg i vilket fall. Började med att lämna av en storbeställning råtthängmattor till Viktoria, matte till de söta fröknarna Bu och Bä. Bu var brunstig och allmänt hispig över sällskapet av nya råttor och efter att jag dessutom "bråkat" lite med henne var hon alldeles för uppstressad stackarn för att kunna motstå att anfalla
Eriks hand som luktade Skruttis. Men Erik ska nog överleva med fingret i behåll, han såg hyffsat pigg och kry ut när jag lämnade honom igår i alla fall.
På vägen hem från Birkastan uppvisade Erik talanger som pizzajägare och så blev inte så mkt annat gjort den dan så vitt jag kan minnas.
Ingen av oss hade tänkt på att det var helgdag i lördags så Eriks jakt på en uniformsskjorta blev lite försvårad - vi gled omkring i lite mainstreambutiker utan att hitta nåt som passade - jag hittade däremot äntligen en vit skjorta på stadsmissionen. Tjo! Och Erik hittade en alldeles utmärkt skinnjacka. Sen fick jag ta till mitt trumfkort - från Möllan medburen tysk choklad - för att locka
nina ur sängen och ut i regnet och vi fikade bort en stor del av eftermiddagen och den tidiga kvällen med henne. Vilket i slutänden resulterade i att vi missade några band på Tinitus (måste ju åka hem, äta nåt, handla frukost kom Erik på att vi skulle oxå - good thinking!!, byta kläder osv osv) men men.
Alphaville hade vi däremot kunnat missa utan nån större förlust - de lät mest som ett coverband, och inte ens nåt vidare bra sådant. VNV Nation kompenserade däremot med god marginal för den besvikelsen, det var den klart bästa spelningen med dem jag varit på - och då råhånglade jag mig ändå igenom en av dem vilket förvisso inte säger så mkt om bandets insats (som säkert var bra) men om helhetsupplevelsen.
Söndagen var behagligt långsam, även om den hade kunnat få börja åtminstone en timme senare än den gjorde och på annat vis än att Erik väckte mig ur en mardröm om att jag var nergrävd i marken med en massa maskar kryllande på mig. *huu* Och jag drabbades av värre separationsångest än vad jag kan minnas att jag gjort tidigare (men som tur är hör det väl till de känslorna jag snabbt glömmer) - ju mer hemma jag känner mig hos Erik, ju svårare blir det att åka därifrån.
Jo, han BORDE banne mig ha en varningslapp i pannan. Men som sagt, jag hade ändå inte brytt mig om den - det är inget val jag gjort att älska honom; det är nåt jag inte kan låta bli att göra. Allting med honom fyller mig med ett sånt behagligt
lugn att jag inte ens kan ha separationsångest ifred, för lugnet och vetskapen om att det är han och jag överväldigar allt annat. Jäklar vad patetiskt, jag har blivit en kärleksklyscha. =)
-----------------------------------------------------
Och just det, klänningen blev tillräckligt färdig för att användas i lördags, och skitsnygg. Ska bara sy in en dragkedja i den så jag slipper tråckla ihop den för hand nästa gång jag ska ha den (men det funkade ju det med, jäklar vad snygg jag var!).